Jeg har en spilleliste på Spotify som heter «Hjerteskjærende fine». Foreløpig inneholder den ikke flere enn 12 låter, men det som skiller disse fra andre låter, er at disse gir meg noe mer. Dette er ikke låter du hører på for å få stemningen i taket, når du skal vaske huset og trenger ekstra energi. Dette er låter som får deg til å tenke, til å fundere, til å føle og kanskje revurdere?
Felles for dem er at de treffer meg midt i hjerteroten. Jeg blir totalt hudløs når jeg lytter. De får frem et spekter av følelser i meg; takknemlighet, ettertenksomhet, tristhet…
1. Til ungdommen (Nordahl Grieg)
Krig er forakt for liv.
Fred er å skape.
Denne strofen… krig er forakt for liv. Skrevet av Nordahl Grieg i 1936 da Europa sto på randen av 2. verdenskrig. Dessverre like aktuell den dag i dag.
2. Elias sang (Lars Bremnes)
Nån ser bære fargen på huden,nån ser bære religion,nån ser mæ som apokalypsen,æ savna å vær en person.
En fantastisk tekst skrevet av Lars Bremnes. Er flere som hadde trengt å virkelig lytte til disse ordene. «Når ser bære religion». Folk er ikke bare sin religion, de er mennesker med sine styrker og svakheter, som du og jeg.
3. Vår beste dag (Erik Bye)
Kom og lytt til lyset når det gryr av dagsolen løfter sin trompet mot munnenLytt til hvite sommerfuglers vingeslagDenne dag kan bli vår beste dag
Denne betyr noe helt spesielt for meg. Den gav meg en følelse av håp da alt så ganske mørkt ut.
4. Skigardsvise (Stanley Jacobsen)
Kva er ein skigard? Ein skigard er så mange rare ting:Ein rad med stokkar sett som eit gjerdeeller eit stengsel i ditt eige sinn,ein gamal fordom, eit raseskille,hat og misunning eller aversjon.Men ein skigard kan ‘kje vara evig, veit du,kan aldri vara evig.
Det er sikkert ikke så mange i dag som vet hvem Stanley Jacobsen er. Han var aktiv i årene 1976-82 og er mest kjent for visen «I morgon, i morgon, men ikkje i dag» og denne som er på min spilleliste.
5. Gategutt (Lillebjørn Nilsen)
I krematoriet skal min hvite ildTil sluttNår hjertet flammer i det siste spillForkynne stolt til den som lytter tilJeg var en gategutt.
Gategutt var egentlig ikke så kjent for meg før jeg så dokumentaren om Lillebjørn. Nå etter at han gikk bort, er deler av teksten spesielt sterk.
6. Tusen bitar (Bjørn Afzelius)
Denne låten var en landeplage for en del år siden. Jeg lyttet nok ikke på teksten den gangen, men igjen; etter en dokumentar fikk jeg for alvor opp øynene for denne. Han hadde det ikke lett og mye var han nok selv skyld i, men du hører smerten i disse ordene:
Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som skerOch tron är ofta den som ger oss styrkaJa, man säger mycket men man vet så lite om sig självNär ångesten och ensamheten kommerFör när vännerna försvinner eller kärleken tar slutSer man allt med lite andra ögonSå man övar sig och långsamt blir man bättre på att seSkillnad mellan sanningar och lögner.
Jag vill tacka livetSom gett mig så mycketDet har gett mig skrattetDet har gett mig smärtanSå att jag kan skilja lyckan ifrån sorgenDom två ting som skapar alla mina sångerOch mina sånger som är era sångerOch alla sånger som är samma sångerOch mina sånger som era sångerOch alla sånger som är sanna
En av de aller vakreste…
Og her er de resterende.
8. Jag har bott vid en landsväg (Edvard Persson)
9. Håll ut (Bo Kaspers Orkester)
10. Yamore (Salif Keita)
11. To over 12 (Frida Ånnevik)
12. Så lenge skuta kan gå (Erik Bye)
Har du en slik liste? Noen sanger som betyr noe helt spesielt for deg?